Pulsen öker sådär jobbigt mycket igen. När saker som man inte vill ska ske, sker.
Jag fick precis reda på att en av mina närmsta vänner har vällt med lastbilen och ligger just nu inne på sjukhuset.. det går nog förvisso bra, för det verkade inte vara allvarligt. Men när man hör sånt så stiger pulsen och iallafall jag börjar tänka på hur jobbigt och fan helvete allt skulle bli om han försvann.. så äre ju.
Men jag hoppas & tror att det går bra..
Ringde precis hans flickvän, hon visste lika lite som en annan. han har sytt i pannan iallafall och ska nu röntgas.
Åh trots att man känner på sig att allt kommer gå bra osv, så sitter man ändå här med en klump i magen & hjärtat.

Tänker på Fhilippa, tänk om det varit Mattias, fan vad jag hade gråtit, trots att det kanske inte är så allvarligt.
Tänk att få det där samtalet, alltså åh jag kan inte ens beskriva känslan jag får i magen av att TÄNKA på det. Fy fan!

Jag hoppas av hela mitt hjärta att det inte är så allvarligt och att du snart är tillbaka här hemma!