Sköna maj är här - eller så särskild skön vet jag inte om den varit än, inte vad jag märkt av iallafall :) 

 

Började nämligen första maj med att jobba och regnet fullkomligt värkte ner. HERREGUD säger jag bara. 

Men nu fick jag ju iallafall användning för min regnkläder som jag typ aldrig använt.. även om regnbrallorna var en aning stora nu ;) 

 

Vädret har väll forsatt i samma tecken tycker jag.. Det var väl igår (söndag) som var hyffsad,men då var vi bara inne eftersom någonslags magåkomma befinner sig hemma hos oss. Minea har under ett par dagar inte velat äta som vanligt och sen kräkts upp vällingen på nätterna.. Sen i lördags så ville hon knappt äta alls och när jag tillslut trugat med henne så kräktes hon upp maten igen och sen satte det igång i magen så fick byta ett X antal blöjor den natten, så detta fortsatta alltså på söndagen med. Även William var lite halvkass i magen, så vi stannade helt enkelt hemma och inne hela dagen. 

 

Nu idag är Minea piggare, har ätit hyffsat bra idag och lekt och varit ganska nöjd, fortfarande lite dålig i magen, men inte alls som lördag/söndag! Så det känns ju bra. 

William därimot har blivit ännu mer förkyld och fått jobbigare hosta. Han får det så jobbigt när han hostar, för han kräks nästan alltid, vilket han tycker är så jobbigt, givetvis. 

Men nu i eftermiddag började han klaga på öronont.. Sen eskalerade det, så han fick lite alvedon. 
Men vid läggdags så fick han jätte ont igen och gjorde ännu ondare när han hostade, stackarn. Så han har nog lyckats dra på sig sin allra första öroninflammation! :( 

 

Men jag har preppad upp med husmorstips, så för hostan har jag hackat upp en lök och hällt i lite hett vatten och ställt vid hans säng, vilket faktiskt har hjälpt, har inte hostat alls sen han somnat. Även hackat lite vitlök och lagt i en kompress och plåstrat om örat med. Får se om det hjälper.. hoppas det så vi får sova lite inatt. 

Tur jag har förberett mig med energidrycker annars ;) 

 

Ja, men det är så det ser ut hos oss just nu.. sjukstuga. Men man kan väll inte alltid vara på topp?

 

Ska förresten på husvisning på onsdag.. eller ja vi får se.. Vi får ju inte tillräckligt med lån av banken eftersom Mattias är fucking arbetslös. Så less blir man. Så vet egentligen inte om jag vill åka och kolla på detta hus (som vi förövrigt verkligen fastnat genom att kolla på bilderna), för tänk om det är ännu mer perfekt i verkligheten? och så kan man ändå inte köpa det eftersom banken ballar ur. 

 

Ta hand om varandra, så hörs vi! 

Så är snart April månad slut. Herregud vad tiden går, det är fasiken inte klokt. 

 

1 vecka kvar av min mammaledighet (för denna gången ;)).. Har varit o provjobbat en sväng, så nu ser jag framemot att komma tillbaka igen. Men denna sista vecka ska jag njuta till fullo. Men jag tror nog att jag kommer ta ut lite extra ledigt runt jul och så kanske 6/8 veckors semester nästa sommar! :) 

 

Inatt blir en spännande natt, William sover utan blöja för första gången. Han har ju varit blöjfri på dagarna ganska länge nu.. men nätterna har varit värre. Men de senaste veckorna så har den alltid varit torr på morgonen och nu ikväll ville han själv prova att sova utan. Så vi hoppas på det bästa! Vi har inte alls varit "på" honom om detta med blöja, utan det har kommit helt nartuligt.. :) 

 

Minea är på topp, hon käkar bara vanlig mat numera, dricker bara ersättning till natten (och ev om hon vaknar på natten), vill inte sluta med den och ge välling än, men det funkar bra! Hon tröttnade ju att bara äta ersättning ganska tidigt, men ja.. det funkar ju, var lite orolig för hennes mage, men det funkar ganska bra ändå! :) 

Hon kan nu även sitta och gör detta hela mest hela tiden.. Men hon har inte börjat ta sig framåt.. utan hon sitter där hon sitter och hon fullkomligt hatar att ligga på mage, så tror inte hon kommer bli någon ålare som kusin Meja! :) 

 

Träningen går bra, tränar minst 2 pass i veckan och jag ÄLSKAR det! Gymmet och jag går verkligen ihop, det är min grej! Hoppas att jag kommer få ihop minst 2 pass i veckan även nu när jag ska börja jobba, men allt går om man vill! :) 
Vi äter (mestadels) fortfarande LCHF, vilket funkar ganska bra. Men man tröttnar ju lite när man äter samma o samma.. inte för att man egentligen behöver det, men vi är inne i någon dålig period nu, ingen inspiration, men den kommer väl förhoppningsvis tillbaka.. för jag (och Mattias) mår ju ganska mycket bättre av att äta LCHF, så ja.. det känns ju dumt o sluta, speciellt när det har funkat bra. 

 

Vi har även börjat kolla på hus, vilket är så spännande och jag skulle verkligen vilja ha ett hus NU NU NU. 
Men man ska ju hitta det perfekta (och dessutom få lån är ju en bra början).. Vi var på Swedbank i början av veckan och fick då lite siffror på vad vi kan låna, ska till handelsbanken på måndag och se om vi kan trissa upp det lite mer där eller hur det ser ut. 
Det är ju inte det bästa o få ett lån man vill ha när den ena är arbetslös.. Men ja, vi får se helt enkelt. 

Vi bor ju bra här.. så funkar det inte nu, så får vi ta det sen. 

Men vi har hittat ett fint hus som vi är SÅ sugna på, som vi ska kolla på i början av Maj. 

Det känns som det är så "Vi", men sen vet man ju inte när man väl sett det live..

Hoppas på det bästa iallafall och jag hoppas att vi kommer vara husägare innan detta året är slut! 

 

Så det var väll det hele för denna gången, bara en massa tjoller och massa text, men så får det helt enkelt bli.

 

Har inga nya bilder på datorn, så är ni sugna på att se bilder får ni väll kolla på instagram, jennyviklund89.

 

Nattinatti. Vi hörs när vi hörs, ta hand om varandra! 

 

 

Då var det på tiden att skriva ett inlägg igen!

 

Dagarnar rullar på som vanligt. Minea är snart ett halvår.. lilla fisan. Hon har fått två tänder och har lite smått börjat få vanlig mat. Hon kan nu även sitta själv, inte helt stabilt, men kan sitta någon minut i alla fall. Tiden går så himla fort. Och vet ni vad? Jo, den 1 maj börjar jag jobba igen. Det skär lite i hjärtat att jag måste börja jobba och att Mattias får vara hemma.. jag hade ju tänkt vara hemma minst 1 år. Men ibland sker saker som gör att det inte alltid blir som planerat..

 

Det kommer givetvis gå bra för Mattias att vara pappaledig, det är jag inte det minsta orolig för.. utan det är just det att JAG vill vara hemma. Men det går inte att vi båda ska gå här hemma.. och det är ju jag som har ett jobb, så det får helt enkelt bli så! :)

 

Samtidigt så känns det ganska kul att komma tillbaka och jag jobbar ju inte så mycket så det blir ju inte långa dagar direkt. Det som suger mest är ju helgerna. Men det får väll gå. Sen jobbar jag första perioden och har sen semester 4 veckor. Så det ska nog gå bra i alla fall!

 

Påtal om något annat så har jag kommit igång riktigt med träningen, kör oftast 3 träningspass i veckan. Ska försöka vara på gymmet 2 ggr i veckan och sen köra en gruppträning 1 gång i veckan. Har provat på tabatan, så det ska köras denna vecka med.

Det är grymt kul att vara på gymmet, jobbigt givetvis - men kul. Har verkligen hittat min grej!

Är stolt över mig själv, för att skryta lite så har jag gått ner 26 kg sen Oktober. Fett nöjd med det.

Gravidkilona (16kg) är borta plus 10 kg till (om inte mer, inte vägt mig på ett tag). Har tappat endel cm runt om i kroppen och jag börjar se mig själv. Vilket känns himla skönt..

 

Ja, det var väll det. För denna gången. Nu blir det att slänga sig i säng och hoppas att barnen sover bra inatt, sen imorgon ska William först till dagis, sen blir det veckans första tränigspass. Hejja!

 

Det blir ett tag mellan gångerna, men så får det helt enkelt bli.

Jag känner ibland att jag saknar detta, att skriva, att uttrycka känslor och tankar.

Jag hoppas att jag snart hittar glöden (och tiden) snart igen för att återuppta mitt bloggande.

 

Mini är nu 4 månader och växer för fullt, har fått smaka sina första smakisar och är allmänt nöjd med livet.
Ammar inte längre, utan vid 3 månaders kontrollen hade hon inte gått upp så mkt, så skulle börja ge tillägg, vilket ledde till att ungen blev lite lat och ville bara ha flaska. Men det gör mig inte så mycket, denna gången, med Minea, har det varit mycket jobbigare, känslomässigt, att amma. Vet inte vad det kan bero på, men har inte alls kännt mig lika bekväm i det som med William.
Men nu frodas hon för fulla muggar och växer så det knakar.

Jag blir lite rädd, att tiden går så fruktansvärt fort. Jag kan ligga och kolla på henne och inte riktigt förstå att hon är 4 månader, spädistiden går alldels för fort och man njuter inte tillräckligt av den.

Även när jag tittar på William inser jag att tiden rusar iväg, tänk att han blir 4 år detta året, det är INTE klokt.

Hittade gamla anteckningar från min graviditet när han låg i magen, jag var i veckan 8 och allt var så nytt o spännande. Tänk att det snart är 4 år sedan det där efterlängtade +:et kom.

 

Det stundas dop också, om 2 veckor smäller det. Det blir ju självklart dubbeldop med Kusin Meja.

Flickorna kommer döpas i Madesjökyrka och vi (Jag & Jessica) har ordnat med diverse pyssel inför kaffet efteråt. Tårtan är beställd, servetterna vikta, dekorationen klar. Så vi väntar väll egentligen bara på att dagen ska komma, så att dom fina kusinerna ska få döpas.
Mineas faddrar blir min absoluta bästa vän sen många år tillbaka, Rebecca, min bästa svägerska & vän Jessica & Mattias barndomsvän Timmy.

I veckan så ska Mattias iväg och jobba, så jag kommer vara själv hemma med barnen. Kan ju bli en intressant vecka detta. Det kommer ju givetvis gå, men jag är ju van att alltid ha hjälp av Mattias nu när han går hemma om dagarna (arbetslös), men nu ringde dom och behövde ha hjälp i veckan. Visst det är ju bra att han får komma ut o jobba lite, men.. jobbigt för mig som ska ta hand om en vilding och en bebis.
Men som sagt, det har ju gått förrut, så varför skulle det inte gå nu? Men jag kommer vara helt slut på kvällarna, så kommer förmodligen somna i rimlig tid i alla fall! POSITIVT!

 

Det är ju det där med sömn. Jag är ju helt klart en kvällsmänniska, som gärna skulle kunna vara upp långt in på natten och sova länge på morgonen, men det går inte riktigt ihop sig med småbarn - tyvärr.

Så som det är just nu, så somnar jag ändå ganska sent, oftast inte innan 00, sen upp kanske 2-3 ggr på natten för att antigen fixa mat åt Mini eller välling åt William. Sen vaknar oftast William mellan 07-07.30.
Men då har ju oftast Mattias tagit honom så jag har fått sova till typ 10 :)

Så egentligen bort jag sova nu, eller åtminstone ligga i sängen. Men icke, sitter i soffan, med datorn i famnen och alla i huset sover. Så skönt med lite tystnad och lugn o ro. Det är inte ofta det händer, så man får passa på, trots att klockan har tickat iväg alldels för mycket.

 

På tal om något helt annat, här hemma har vi påbörjat LCHF. Mattias började redan i November och jag var lite mer svårstartad och började 1 Januari. Det går bra och är ju så mycket lättare när man är 2 som hjälps åt.

Men det går väldigt bra, men har ju haft (eller har fortfarande) ett sånt sockerberoende som heter duga. Ibland är det så man vill börja gråta för att man vill ha något sött.. en chokladbit.. apelsinkrokant.. mmh.

Men jag känner ju redan nu att jag är piggare och förhoppnigsvis gladare, känner mig åtminstone det.
Vikten går ju neråt  med, så man får ju vara nöjd. Än sålänge är det - 4 kg och så nåra centimeter lite här o där.
Försöker att inte fixera så mycket vid just vågen, för den kan verkligen bli ett beroende.

Utan försöker hålla mig till 1 gång i veckan.. helst varannan. Mäter olika kroppsdelar varannan vecka, för att få lite effekt och bli mer motiverad.

På tisdag ska jag ner till Actic och få en genomgång att maskinerna, så jag kan gå ner dit och börja träna igen. Ska bli så skönt! Ser verkligen framemot detta, är så motiverad att komma igång men träningen med, tyckte ju att det var så kul och vara på gymmet!

 

Oj, nu har det blivit en heldel skrivet. Och om ni fortfarande är kvar: HEJA, VAD DUKTIGA NI ÄR! :)

 

Och tills vi hörs igen, ta det lugnt och sov gott! :)

 

(Tänkte lägga in lite bilder, men datorn orkar inte tänka mer. Bombar med bilder i nästa inlägg.. kanske)

Vecka 25 är här, midsommarveckan! Och den ena halvan av mitt jobbargäng har gått på semester.. Själv får man vänta ytterligare 3 veckor till, men det gör mig ingenting. :-) för när jag väl går på semester så går jag för en låååång tid framöver. :-) men visst räknar jag ner dagarna ;-) 

Har varit hemma med William hela förra veckan eftersom han natten till måndag (9/6) blev akut opererad för ljumskbråck. Men allt gick bra och han har mått prima hela veckan, har haft lite ont då och då, men med lite smärtlindring så har det inte varit några problem. 

Så idag är han tillbaka på dagis, som han längtat. :-) 

Själv ska jag alldeles strax fara till jobbet och jobba mina 3 h.. Tror bara det är semestervikarie i min grupp idag, så det blir ju spännande och se hur morgonen gått ;-) 

Hejsålänge. 

Tyckte, om jag får säga det själv, att jag var himlans rolig som la ut detta just på 1 april för att göra folk så förvirrade som möjligt. :-) 

Hur som haver så var det inget aprilskämt, utan det är så att våran lilla familj ska utökas från 3 till 4. Vår lilla förstfödde bebis ska alltså bli storebror.. Gulligt.. Och skrämmande på samma gång. 

Det är mycket tanker som gnager runt i huvudet. Dels hur jag ska klara av två barn själv i veckorna.. När just nu 1 är väldigt krävande. Men jag antar att det löser sig.. Andra klarar ju av att, så nog ska jag också göra det. Önskar bara att Mattias hade haft ett jobb så han kom hem om eftermiddagarna/kvällarna.. Men just nu så är det ju inte så och man får ju iaf vara glad att vi båda har fasta jobb. 

William har tagit det bra, det lilla han nu förstår. Han vet att det ligger en bebis i magen, men sen förstår han ju inte innebörden av det, såklart. Men han är ju förtjust i bebisar, så hoppas han blir lika förtjust när han får en hemma på heltid ;-) 

Vi har varit på 2 ultraljud.. Ett i vecka 7 eller 8 (minnet är inte på topp) och så ett när vi var i vecka 11. Den lille sparvlen rörde på sig så det såg ju bra ut. Nästa ultraljud blir i maj.. Vet inte riktigt om vi ska ta reda på vad det blir.. Är lite kluven.. Men känner jag mig själv rätt så kommer vi nog att kika (om det går). 

Och ja just det.. I oktober är det beräknat.. Närmare bestämt, 7 oktober.. Själv tror jag hen kommer den 4 oktober.. På våran 8 årsdag <3 

Just nu har jag ingen ork till att göra något alls, försöker kämpa mig igenom dagarna så gått det går. Men man måste ju vara positiv och tänka att det förhoppningsvis kommer att gå över en vacker dag. 

Just nu känns den dagen väldigt långt bort, men jag vet att den dagen kommer att komma.. Det är bara att kämpa vidare helt enkelt. 

Har förövrigt haft en vidrig natt då William haft hög feber och kräkts halva natten (som han alltid gör vid hög feber), så sammanlagt sov vi kanske 4 timmar inatt.. Och det var inte i ett streck.. Så när ungen vaknade pigg och glad vid halv åtta ville jag bara skjuta mig själv.. :-). Förstår inte riktigt vart den höga febern och den envisa hostan kom ifrån och som var som bortblåst när han vaknade? Märkligt minst sagt. 

Så, det var mig en liten uppdatering från mitt håll. Nu blickar vi framåt.. En bra framtid går oss tillmötes. 

Hejsvejs!

Har gjort squats, 75 st på 5 minuter ("enfemma" utmaning) och sen plankan 30sek*2.. (Ja okej, inte riktiga plankan, utan "fusk" plankan, men man måste ju börja någonstans :-) )

Men någon annan träning har det då inte blivit idag, hade kunnat ta mig en sväng på gåbandet när William somnat, men njaa.. Det fick vara idag helt enkelt. 

Har även beställt hem en yogamatta, träningsboll, träningsband och zumba.. Kan man inte ta sig till gymmet får man ta hem gymmet till sig :-) har ju både ett gåbandet och en crosstrainer så ja.. Det finns ju lite resurser, det är bara hjärnan som ska hänga på också.. Jag vet ju själv att jag blir piggare och mår bättre när jag tränar.. :-) 

ja som ni märker så är jag inne i lite träningsmood.. Försöker äta GI också, det ska ju vara bra för oss med PCO. 

Så om jag skulle ta och kicka igång bloggen igen.. Men det kommer nog bli mest träningssnack, matsnack, och annat smått o gott.. Eventuellt kanske jag låser bloggen för att gå in mer på djupet.. Och det är jag nog inte riktigt redo för att dela med hela världen än.. 

Så nu var vi igång. Tjoho. 

-

Kanske det blir så en dag. 

Att våga ta steget. 

Love.