Hur ska jag förklara? Jag kan inte ens sätta ord på det själv. Hur ska man då kunna förklara det för någon annan?
Jag vet inte, jag vet inte alls längre. Jag blir tokig, det är något som sätter käppar i hjulet, något som gör att jag funderar på saker jag egentligen inte borde fundera över.

Jag tänker och funderar, vänder och vrider, upp och ner.. men jag blir inte klokare för det. Men jag vet säkert, att hur jag än gör, hur mycket jag än försöker att förklara kommer det gå käpprätt åt helvete.. eller något.
Om jag ens förklarar mina tankar, om det ens går. Har jag mod nog?
Vad gör jag isåfall? Hur kommer det gå? Vad kommer hända?

Alltså, som sagt, det går inte att förklara känslan, den bara finns där och jag hatar det.
Om det är såhär det ska vara - då vill inte jag vara med mer.


Jag tror kärleken mellan oss lever kvar...