Reason to cry.

Och så är det då en vecka kvar till julafton, är det någon mer än jag som inte har någon julkänsla?
Känns som vi är i mitten av november fortfarande, men julkänslan kommer väl smått smygandes snart.

Hade tänkt att städa lite idag, men åh jag orkar fasen inte. Det är så jäkla tråkigt att städa, det känns som om det är det enda jag gör, jobbar & städar. Typ ge mig ett liv?
Och trots att man städar så är det med en gång stökigt igen, vilket inte för det alls roligt att städa.

Har ännu inte burit upp den där "hyllan" som står här brevid databordet, de har stått där hur länge som helst. Ingen ork!
Varför kan man inte ta tag i sig själv och bara göra det man ska, hur jobbigt är det att bära upp en jävla hylla?

Jag skyller på att det är mörkt ute, att man är deppig hela tiden, mår piss och skiter i allt, det är mörkrets fel.
Det hade ju inte varit fel att typ se framemot en resa, då har man något att liksom sikta in sig på. Men jag har inget, finns inte en sak jag ser fram emot (kanske min 20-årsdag, men hallå?!).
Om jag bara hade sparat pengar från mina löner hade jag kunde dragit iväg med Mattias en vecka, men det går inte. Finns inga pengar.. allt hade varit så mycket lättare om han hade haft jobb, om vi hade haft två inkomster.
Men nu är det som det är och det får vara så.

Men allt hade varit och kännts mycket bättre om man fått se framemot något. Då hade man sett ljuset i tunneln någon gång, just nu är det bara mörkt, överallt. Ingen glädjespridare här inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0