Första dagen i skolan averkad, done.
Jag tror jag tar tillbaka allt jag sa om att det skulle bli skönt att komma tillbaka.
Även om skolan en gång varit en plats att synas på, en plats att möta människor, en plats att umgås..
så har allt detta försvunnit.. ingenting är som det ska i skolan längre.
trots att jag vet exakt vad detta beror på så låtsas jag inte om något.

jag tycker skolan är rent ut pest och jävulskapet, trots att jag idag utbringat många skratt med miss leskovec så har det ändå varit ett svart moln över mig, där det dessutom regnar.
osynlig & helt utlämnad till jag vet inte vad. men det är i stort sett som vanligt.
- eller inte, aldrig kännt mig så ensam som jag gör nu.

även om mattias finns här dag in & dag ut och verkligen står ut med mitt gnat och min tjurighet..
så är det ändå inte samma sak, jag kan inte berätta allt för honom, inte saker som berör..
inte saker som inte han förstår..
även om jag vet att han mer än gärna ställer upp och lyssnar och iallafall försöker förstå,
så vill jag inte tynga honom ännu mer av mitt känslokaos.

men idag har jag även varit duktig, jag har äntligen fixat datakoderna och bokat in lite körlektioner.
för snart är det dags, dags för arton-årsdagen.
då ska körkort tas så fort som möjligt så att jag kan försöka koncentrera mig på skolan.
uh, jag längtar som få efter de där lilla kortet, med ens namn, personnummer och allt annat.

nehe, nu är jag nyduschad och ska nog strax bege mig mot sängen som ser väldigt inbjudande ut med sitt mörkröda lakan & duniga täcke.

Ha en fortsatt trevlig kväll & god natt.

p.s en vän som är saknad något fruktansvärt är mitt socker Amila. d.s