och hela mitt huvud är tomt fast så oerhört tungt.
jag vill inget hellre än sova, sova i flera timmar, flera dygn och vakna upp utvilad.
trots efter en veckas lov är jag inte utvilad, buuh för allt, buuh för mig.
idag var jag tvungen att gå hem tidigare (sista lektionen) för att det svartnade för ögonen och det kändes som om jag skulle svimma vilken sekund som helst, läskigt så åkte hem för att vila mig ett par timmar.
tss, kunde jag ju trott själv, la mig i sängen och läste en bok men inte gick det att vila för det.
Hela kroppen gjorde uppror och det var något problem hela tiden. suck pust och stön.

Men jag har lovat mig själv att det ska bli bättre, skolan ska bli bättre och jag ska bli bättre.
Gjorde ett matteprov idag som jag tyckte gick hyffsat bra, MEN man ska aldrig säga aldrig, med min otur kommer det säkert vara massa småfel och ett IG kommer präglas på pappret.
Hur mycket jag än pluggar går det inte in i huvudet, fan vad lustigt, jag blir tokig.

Dessutom känns det som om allt går ut över mattias också, att han får ta smällen när jag kommer hem..
och jag fattar inte hur han står ut, det kan jag nästan klura ihjäl mig på om kvällarna "hur står människan ut med mig?", men jag ska vara glad att jag har någon som gör det, än så länge.

Funderingar kring framtid är läskigt, men jag gör det.. för att plåga mig själv?
Bara att tänka tanken att en dag bli lämnad ensam pågrund av sitt betende får mig nästan att börja gråta.
Jag vill inte bli lämnad kvar ensam, aldrig.
Men det är jag, Jenny, och så har det alltid varit och så kommer det bli.

Även om jag vet att Mattias är min bättre hälft han som förstår och tröstar mig när allt är svårt, så kan jag inte hjälpa att jag tänker på den dagen han kanske försvinner från mig, jag är rädd för tanken.
Jag vet att han älskar mig, jag tror på hans ord, men.. åh alla dessa jävla men..

Som ni kanske märker är jag inge posetiv alls idag inte för fem öre & det tänker jag inte bli heller.
Varför måste jag jämt vara det? (tss som om jag någonsin är det inombords)

Jag har sett hur allt funkar: otrohet, svek, rädsla, slut, skilsmässa, död - varför ska inte det hända mig?