när jag cyklar har jag så mycket bra att skriva, så många bra formuleringar till mina tankar.
men när jag väl sitter här och ska försöka kläcka ur mig de så går det inte.
det går inte att formulera denna jävla känsla!
det går inte att förklara för de som inte begriper, vilket leder till att ingen förstår.

är detta mitt slutgiltiga beslut?
kommer det blir bra sen?
gör jag rätt?
vem kommer jag såra?
vem kommer såra mig?
hur kommer jag att må?
hur kommer du att må?
är detta fel?

nej det går inte att beskriva, så mycket tankar som flyger runt.
ibland känns det som om det bästa vore att strunta i allt, låta allt rinna ut i sanden.
gå vidare, ta nya tag, må bättre.
men något håller mig kvar, något säger att jag inte ska göra det.
kan denna något vara du?
finns den chansen?
vem kan svara på alla mina frågor?
vem kan svara på alla mina tankar?

ett år sen, ett jävla fucking år.
för ett år sen mådde jag toppen vid detta tillfälle.
var högt upp i det blå, kändes bra, allt var så jävla bra.
ett år sen & jag minns allt som igår.

jag ska ta tag i mitt liv, jag måste göra det.
för jag orkar inte med mig själv snart.

lilla hjärtat jag tänder så på dig,
jag vill så gärna ha sex med dig.