Who can say...
jag försöker formulera ord, formulera så att ni förstår..
så att ni kanske kan förstå, förstå att det inte alltid är så lätt.
men det går inte att beskriva, finns inga ord för det.
för jag vet inte ens själv vad det är..
känner bara att det är något stort som fräser och bubblar.
som ligger och trycker på & om jag bara släpper lite på gasen så bromsas jag sakta ner och börjar stortjuta, ja just så känner jag, men jag vet inte varför.
för vad har jag att tjuta om? jag har det mesta
- vänner | vad hade jag gjort utan er?
- familj | hur underbar som helst
- mattias | du har fått mitt äkta leénde tillbaka
- egen lägenhet | jag hade inte klarat av att bo där jag bodde förut
- kissen | även om jag hatar dig så älskar jag dig
ja så egentligen, vad har jag att tjuta för? jag har det BRA.
men det är något, något litet, litet men ändå så stort som gör att jag mår dåligt..dåligt av att vara ensam, som får mig att tänka på saker..
jag vill inte vara ensam, jag vill inte, vill inte, vill inte.
men jag kan inte begära att någon jämt ska vara hos mig heller..
tyvärr..
(nej jag tänker verkligen inte be mattias flytta hit. haha)
för att tolka detta rätt
- jag hatar ensamheten för den får mig att tänka på saker..
saker som jag inte ska tänka på..
saker som får mig att må dåligt..
saker, så hemskt mycket saker.
ska strax ta mig en dusch & sen sova (ensam)
morgondagen kommer spenderas i skolan, trots att vi inte behöver vara där, eftersom annie&jag är lediga från våran Apu imorgon, men ett arbete måste göras & vi vet att om vi sitter hemma och gör den så blir den inte gjord, that's it.
så ska även mattias sova hos mig & det känns.. helt toppen.
på tisdag börjar jag klockan 08,00 på parkgården, kalmar.
yes, om jag ändå hade haft körkort, om jag ändå hade haft körkort (endast 3 månader kvar till artonårsdagen)
sommaren 2007 ska iaf jag på bartenderutbildning på mallorca / rhodos
och jag ska DIT hur som haver och vore trevligt med lite folk faktiskt.
men emma är på & the fish är på, så det känns bra!
nehe, nu orkar jag inte beklaga mig mer här.
With love / Jenny. Viklund