Just nu har jag ingen ork till att göra något alls, försöker kämpa mig igenom dagarna så gått det går. Men man måste ju vara positiv och tänka att det förhoppningsvis kommer att gå över en vacker dag. 

Just nu känns den dagen väldigt långt bort, men jag vet att den dagen kommer att komma.. Det är bara att kämpa vidare helt enkelt. 

Har förövrigt haft en vidrig natt då William haft hög feber och kräkts halva natten (som han alltid gör vid hög feber), så sammanlagt sov vi kanske 4 timmar inatt.. Och det var inte i ett streck.. Så när ungen vaknade pigg och glad vid halv åtta ville jag bara skjuta mig själv.. :-). Förstår inte riktigt vart den höga febern och den envisa hostan kom ifrån och som var som bortblåst när han vaknade? Märkligt minst sagt. 

Så, det var mig en liten uppdatering från mitt håll. Nu blickar vi framåt.. En bra framtid går oss tillmötes. 

Hejsvejs!