jag vet ingenting längre..

jag önskar jag kunde säga
att det är en fas vi går igenom
en storm vi måste orka rida ut

oh jag önskar jag kunde säga
att vi klarar det tillsammans
att allting kommer ordna sig till slut

men hur säger man till nån
att här tar vägen slut
och hur säger man till nån
att hjärtat längtar ut

och jag kan inte ljuga för dig
du känner mig allt för väl
om du ser mig i ögonen
så säger dem...
att vi kan bara vara de vi är
så ge mig inga skäl
för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0